Varmare tider

Sedan en månad går vi mot ljusare och varmare tider. Men det är först under de gångna dagarna som det börjat kännas som riktig vinter här i Umeå. Tvåsiffriga minusgrader, gnistrande solsken och ett snötäcke har äntligen ersatt det grågröna fuktiga mörkret som vi haft ända sedan november.

Igår var det dags för fågelskådarnas stora vinteraktivitet här, Umeå Bird Race. Cirka tjugo cykel och billag à 3-4 personer tävlar om vem som kan se flest fågelarter under dygnets ljusa timmar, med gemensam start och målgång i Umeå. Lagen måste hålla sig inom Västerbottens län, de flesta brukar hålla sig inom Umeå kommun. En del av tävlingens tjusning är att det är den fågelfattigaste delen av året. Utmaningen är att söka rätt på de få trastar och finkar som hållar sig kvar i stan tack vare fågelborden och talgbollarna i villaträdgårdarna, eller hitta nån enstaka Storskrake i en vak i älven. Ofta räcker det med 35-38 arter för att vinna, och ett resultat på 30-34 brukar garantera en placering bland de fem bästa lagen.

I år slogs nytt rekord av det vinnande laget med 43 sedda arter. En blandning av skicklighet, förberedelse och flyt gjorde sitt, men ingen förnekar den milda vinterns roll i det höga artantalet. Hela åtta lag hade ett resultat på 35 arter och uppåt. Svarthätta blev ny art för tävlingen, efter att kända förekomster försvunnit dagarna före tidigare års race.

Allt pekar på en trend mot fortsatt milda vintrar framöver. Eftersnacket efter racet visar verkligen hur komplex klimatförändringen är, med både positiva och negativa konsekvenser. Vi köper utsläppsrätter för att kompensera koldioxidutsläppen från racets många körda mil, då vi oroar oss för de globala klimatförändringarna. Samtidigt spekulerar vi entusiastiskt om när första steglitsen, eller andra sydliga arter kommer att ses i Umeå under tävlingen. Ett annat samtalsämne är arter som kanske missgynnas av årets väder. Den relativt snöfattiga isigt hårdfrusna underlaget lär knappast främja ugglornas födosökning efter sork och möss.